Igår hade vi vår vanliga djurfilmskväll med de tre stora grabbarna.

Vill egentligen skriva naturfilmskväll, eftersom det lika mycket handlar om miljöer och olika habitat som levande ting kan verka på. Men det låter inte bra med det ordvalet.......

Ja, ja. Igår låg turen hos pingvinerna. Jack as-pingvinerna, från engelskans jack as/åsna. Det var precis så killarna lät när de skulle imponera på sina tjejer.

Jisses vad söta de var när de gick på sin första date i solnedgången på stranden!

Sen var det pang på rödbetan bara......

Ja, men det var inte dit jag ville komma. 

I samma område lever sälar som kanske inte har lika söta frierier men som ändock slutligen bildar familj.

Och när bebisen är kommen och mamma måste ut och jaga, kan hon vara borta i ett par dagar. Så där lämnas lillen helt till sin egen självförsörj.

Och det är brinnande hett i sanden och det finns fullt med stora hannar som inte visar någon hänsyn, utan bara trampar rakt fram dit näsan pekar. Över både liten och stor.

Den lille famlar runt i hettan och letar efter sin mamma, hittar till slut en mamma, men inte den rätta.

Då kan man ju lockas att tro att han blir väl bemött av denna andra moder....

INTE! Här blir han illa behandlad så pass att han slängs runt rakt in i döden.

Usch, så vidrigt djurlivet kan te sig.

Då kom jag att tänka på gårdagens inlägg och kommentarer.

Någon tyckte att jag skulle sluta bry mig om andra föräldrars sätt att hantera sina barn........

Hm. Egentligen är det väl just det som är felet.

Var på föräldraråd härom veckan. Då sa en barsk pappa rakt ut det som vi alla tänker. "Det är de bråkiga barnens föräldrar som aldrig kommer på föräldramötena!"

De föräldrar som inte orkar, klarar eller vill ta hand om sitt liv, sig själva eller sina barn får barn som bråkar, stökar och vandaliserar.

Det är de föräldrarna som inte orkar bry sig om f-möten och som blir rasande så fort någon påpekar något tokigt med deras barn.

De barnen mår inte bra. 

De känner att deras föräldrar inte orkar och förstår inte varför.

Om alla andra vuxna lever efter parollen att man inte ska bry sig så mycket om alla andra föräldrar med deras barn, vem ska då bry sig?!

Alla barn i samhället är hela samhällets ansvar!

Vi MÅSTE se alla barn runt omkring oss!

Vi måste bry oss och lägga oss i hur andra tar hand om sina barn. Om det inte funkar i någon familj måste vi säga till!

Det är så socialen och samhället är uppbyggt. Vi måste anmäla, så att de kan hjälpa till.

Hur ska socialen annars hitta de barn som behöver dem?!

Skolan har liten makt, men de ser en så liten del av barnens liv. Vi runt omkring, grannar, vänner och bekanta ser oftast mycket mer.......

Nej, snälla. Ser du barn som far illa, säg till! Om inte till soc, så till läraren....

Vi kan inte hela tiden säga att man inte får bry sig......

Bry dig! Lägg dig i! Sköt inte dig själv och skit i alla andra.........

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...