Direktlänk till inlägg 11 januari 2010
Måndag morgon och barnen kom upp ur sängarna som ingenting! Jag hade väntat mig något helt annat.
Själv känner jag mig mer död än levande. Men det som är så skönt med vardagen är att när väl lunken är igång, blir jag pigg och normal igen. Skönast är när allt bara rullar......
En del kan nog inte begripa hur jag kan tycka så. Men alla är vi olika....
Morgonen spenderades på kyrkis med det traditionella fikat. Och snar tär det dags för lunch innan vi hämtar hem de första två.
Undrar hur deras dag har varit?!
Äldsta killen hade stora problem med att somna igår. Han har ganska svårt för förändringar, och efter att ha varit hemma i tre veckor är det jobbigt att börja i skolan igen.
Men som sagt, snart är vi inne i lunken igen.......
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 | 26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
31 |
|||
|