När jag tog mig igenom högstadiet, var samma period som jag började få lite roliga vänner, som gav mig en enorm boost av självförtroende. Att jag i den vevan tappade lusten för skolan och lade ett större värde i gemenskapen med vännerna, är väl knappast något jag var ensam om i den åldern.

Tyvärr ger ju sånt normalt sett med sig ett minskat kunskapsintag. Med andra ord ett sämre betyg och ofta en sämre relation till läraren. Precis så gick det i alla fall för mig. Min kontakt med läraren, som faktiskt hade varit helt okej i början av sjunde klass, gick rakt åt pipan. Till slut stod vi mest och skrek åt varandra. Eller om det mest var jag som skrek, jag minns inte så bra.........

Vissa ämnen tycker man ju som regel mer om och dem har man också lättare för, eller om du hellre vill: vissa ämnen har man en större fallenhet för och då tycker man som regel mer om dem också. Där kunde jag ju lättare hålla kvar betyg och intresse, svenska var ett av dem.

Men sen kommer en dag, som fallen från himlen, då det plötsligt är slut med skoltiden. Det är dags för studenten....

Då fick jag plötsligt en lätt panik, eller lätt och lätt..............Det var hemskt!

Jag var ju inte alls färdig, på långa vägar. Det var ju livet i skolan jag kunde, där var min vardag, mina vänner och det var där större delen av mitt liv hade utspelat sig. Vad skulle jag nu göra?

Visst, jag hade en plan, ett mål jag vandrade mot. Men om det inte funkade..............Jag var en sökande av flera hundra till ungefär trettio platser. (Jag kom inte in.)

Nu en sisådär elva år senare ångrar jag mig massor. Jag brinner av intresse för inlärning och skulle verkligen vilja få sitta vid skolbänken igen! Tänk om jag hade tagit chansen när jag var i den perioden av mitt liv, då jag faktiskt var tvungen att sitta i den där bänken.............

Nu är det inte lika lätt.....

Tur att jag har fem härliga gossar som jag kan gå i skolan tillsammans med, och få ta del av deras inlärning.

När mina söner möter mig i kapprummet i skolan, med ett veckobrev eller en läxa, kommer de jublande fram till mig och säger att det är min lyckodag! Att nu ska jag få brev och få se deras böcker.

Få en inblick i deras skolvärld...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...