Pappan och de fyra äldsta sov och mös i husvagnen inatt. Själv fick jag sova med lille D i det stora, stora mörka, mörka huset alldeles ensam..........Men inga spöken kom och tog oss, så det gick ju bra!

Men in genom dörren i morse kom, en annars så stor och stadig krabat, nu stapplande och riktigt skruttig. Ont i huvudet hade han, provade med en halv alvedon. Han har tyvärr visat tecken på migrän tidigare, så jag snålar inte med alvedonen när han ser ut på det viset. Fast som befarat fick den aldrig göra sitt jobb, utan kom upp ganska så omgående. Efter en stund provade vi med en halva till, men det gick inte nu heller....

Han hade så ont så han hade svårt att ligga still.

Timmarna har gått och han har traskat fram och tillbaka mellan toaletten och soffan. Huvudvärken är det enda han har behållit..............

Till slut, efter tio timmars migrän, ringde vi rådgivningen och där var det visst ingen tvekan. Han skulle till akuten omgående!

Så nu går man här och våndas...........Det är vidrigt att inget kunna göra för att hjälpa sin lilla stora kille.