Jag kan aldrig sluta förvånas över hur en del föräldrar totalt saknar omdöme så till den milda grad att de låter sin femårige son/dotter se på filmer som Harry Potter!!! Då kan det inte finnas någon ork att engagera isg i sina barn över huvudtaget..............

Sen får de samtal från lärare om hur deras barn har problem att sitta still, koncentrera sig och ofta hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Och då står de helt oförstående och tror helhjärtat att de som är så pedagogiska föräldrar har gjort alla rätt kring sin barnuppfostran. Hur kan vuxna människor vara så pantade?!

Alla dessa enorma känslostormar som ett barn upplever under närvaron av något oförståeligt och läskigt måste ju komma ut på något sätt.............

Sen är ju inte det läskiga över bara för att filmen är slut heller. Det kommer igen i drömmar säkert flera gånger om.

Och visste ni att hjärnan inte kan avgöra om en upplevelse är dröm eller verklighet, det är sak samma för den.

Så för hjärnan framstår drömmen lika läskig som verkligheten..........

Med andra ord, det barnen drömmer upplevs lika verkligt som den sanna upplevelsen.

Jag tror många av våra stökiga barn skulle kunna bli mycket mer harmoniska bara föräldrarna sorterade deras dagliga upplevelser lite bättre...........................

 

T

9 oktober 2009 15:39

Men tror du verkligen på att det är pga filmerna som deras barn blir så ? Nej det är beroende på föräldrarnas beteende i fårn början när ungarna är små. Man tar efter välldigt mycket när man inte ens vet om det. Så det är nog inte bara pga filmerna. Jag har sett mycket "läskiga" filmer när jag var liten och detta har inte gjort att jag har blivit stökig jag var jätte lugn och hamronisk när jag var liten.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Framtiden möter mig i farstun. Jag är alltid lika nyfiken på vem. Bjuder in med öppna armar. Välkommen in till mitt hem! Undrar vad du kommer med? Vad bjuder du nu på? Kan det vara förändring? Något högre jag kan nå? Vill inte göra dig...

Med frostnupna kinder promenerade jag till jobbet imorse. Marken under mina fötter gnistrade som av tusentals stjärnor. Som att vandra över himlavalvet. Mina lår kändes lite stela efter gårdagens långpass. Jag sprang då en runda längs de lantliga...

Befinner mig i en storm. Känns som att det är jag som är centrum av det hela yrvädret. Kämpar för att hålla ett lugnt. Ett lugn som nog utåt sett ser rätt stabilt ut. Omkring mig väsnas det, likt en orkan som försöker slita omkull allt det kommer å...

Trött i huvudet och utmattad av en hel förmiddag i sittande möte och massa social samvaro kom jag hem från första arbetsdagen på denna termin. Och då har inga elever ens kommit. Jag ser fram emot en vår fylld av utmaningar och känner en stor nyfikenh...

Tisdag morgon. Ljusen flämtar trött på det stora ekbordet jag lutar mina armar mot. Nyhetsmorgon gör sitt vanliga klämkäcka försök att väcka mig till liv. Morgongröten vilar varmt i magen och jag sippar på min kopp kaffe. Snart. Jag kommer vakna....