I fredags fick jag ju hem min nya symaskin. Åh, vad det är roligt!

Igår kväll satt jag och lekte för att se alla, för mig häftiga, funktioner.

Den kan skriva, sy mönster i form av bilar, husvagnar, cyklar och blomster.

Det är sannerligen som att vara barn på julafton.

Så nu har jag lyckats få ihop ett par bordsdukar till altanens otroligt fula vita plastbord. Det blev rosaprickigt.........Snyggt faktiskt, och färgglatt.

Nu är det gardiner och tygskynken för ett förvaringsbord som väntar.

Jag hade en diskussion med min väninnas amerikanska mor om handarbeten. Hon tyckte jag var en "riktig svensk" eftersom jag syr, stickar, broderar och virkar. Men jag vet inta om jag håller med.... Det är inte så många som gör så mycket handarbeten längre i min generation. Men vi får ju åtminstonde lära oss teknikerna i skolan, och det är ju alltid nåt. Det får de visst inte i USA.

Men det där med knyppling till exempel, har jag ingen aning om. Håller det på att dö ut? Det skulle ju vara synd om några tekniker försvann.

Som de där nya verkliga brodermaskinerna som kommit. Det är ju superFUSK! Då kan man ju inte vara riktigt stolt över sitt handarbete. För man har ju inte gjort nåt.... Det är ju inte roligt om datorerna ska ta över allt.

Som jag brukar säga: "Ska det va, ska det va på riktigt!"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...